HISTORIK

11 september 2009
Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter byter namn till Civil Rights Defenders.
Ett nytt kapitel påbörjas i organisationens historia.

Slutet av 00-talet
Efter närmare två år av utredningar och förarbeten i en särskilt tillsatt arbetsgrupp enas styrelsen om att föreslå för medlemmarna att organisationen ska byta namn till Civil Rights Defenders.
Referensen till Helsingforsprocessen ligger långt tillbaka i tiden och har förlorat i aktualitet och relevans.

En ny strategi utarbetas för organisationen. I den slås fast att Civil Rights Defenders behåller fokus på de medborgerliga och politiska rättigheterna, att organisationens roll som människorättsförsvarare ska bli ännu tydligare och att arbetet för att stärka utsatta människorättsförsvarare världen över ska intensifieras.

I samband med namnbytet släpper vi den geografiska begränsningen och blir en global aktör.
Utvidgningen ska ske gradvis, i första hand till länder inom de forna Sovjetstaterna men med tiden även till länder i Sydostasien och Afrika. Civil Rights Defenders kommer framför allt att utveckla verksamhet i länder där situationen för de mänskliga rättigheterna är mycket allvarlig.

2007
Svenska Helsingforskommittén fyller 25 år och firar det med ett omfattande seminarieprogram som besöks av hundratalas människor under två dagar.

2006
Sverige fälls av FN:s människorättskommitté för att ha brutit mot det absoluta förbudet mot tortyr i samband med avvisningen av Mohammed Alzery och Ahmed Agiza. Vi representerar Alzery inför FN-kommittén. Frågan om Sveriges agerande vid utvisningen blir också föremål för utredningar i Europaparlamentet och Europarådet, delvis som ett resultat av vårt arbete.

Montenegro utropar sin självständighet från Serbien, något som bemöts med en axelryckning från majoriteten av det krigströtta serbiska folket. Två år senare är det Kosovos tur. Serbien protesterar i kraftfulla ordalag men visar inga tecken på att agera militärt.

Början av 2000-talet
Helsingforskommitténs insatser på Västra Balkan fortsätter med oförminskad styrka. Verksamheten anpassas till efterkrigstidens speciella behov och handlar till stor del om att stärka medier, organisationer och människorättsförsvarare som arbetar för att utreda och dokumentera krigsförbrytelser eller för att misstänkta krigsförbrytare ska ställas inför rätta.

Vårt arbete till skydd mot diskriminering systematiseras och vi inleder samarbeten för att driva igenom lagar mot diskriminering i alla länder på Västra Balkan och i Moldavien.

I Ryssland har den demokratiska utvecklingen avstannat sedan Vladimir Putin kom till makten.
Vi ser med oro på hur yttrandefriheten gradvis stryps och människorättsorganisationers möjligheter att verka fritt begränsas.

I Tjetjenien pågår brutala övergrepp mot civilbefolkningen under täckmanteln terroristbekämpning.
Människor torteras, avrättas eller ”försvinner” utan att någon ställs till svars. Tillsammans med organisationen Russian Justice Initiative inleder vi ett arbete för att uppnå rättvisa för hundratals offer och anhöriga.
Vi företräder dessa människor inför Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg efter att ha misslyckats med att uppnå rättvisa inom det ryska rättsväsendet. Ryssland fälls i mål efter mål och i slutet av 2008 har Ryssland fällts i över etthundra rättsfall.

I Sverige har vi genom åren publicerat rapporter, gjort uttalanden och anordnat seminarier för att påverka beslutsfattare och informera allmänheten om omständigheter som äventyrar deras rättigheter. Sedan 2001 har den internationella kampen mot terrorismen lett till flera grova kränkningar av människors rättigheter i Sverige. Ett av de mer kända fallen är den brutala avvisningen av de två egyptierna Mohammed Alzery och Ahmed Agiza från Bromma flygplats i december 2001. Helsingforskommittén följer fallet från start och rapporterar till bland annat FN:s kommitté mot tortyr och FN:s människorättskommitté.

1999
NATO:s bombningar av Serbien pågår i tre månader och tvingar till slut den serbiska ledningen att dra tillbaka sina trupper från Kosovo. Kosovo blir ett FN protektorat som styrs av UNMIK (United Nations Mission in Kosovo).

1995
Den kroatiska militären inleder en kraftfull offensiv som bryter det dödläge som rått i landet under en längre tid. Militäroperationen som får namnet Operation Storm utmynnar i en massfördrivning av landets serbiska befolkning. Hundratusentals serber flyr till Serbien.

Massakern i Srebrenica i Bosnien och Hercegovina, då mellan 7 000 och 8 000 muslimska män och pojkar mördas på bara några dagar, blir en väckarklocka för omvärlden. Parterna tvingas till förhandlingsbordet och Daytonavtalet som undertecknas innebär ett slut på kriget i Bosnien och Hercegovina.

1990-talet
Under första halvan av 1990-talet utvecklar Helsingforskommittén en omfattande verksamhet i alla länder i det före detta Jugoslavien, förutom Slovenien, samt i Albanien. Vi samarbetar med, och är i vissa fall med och grundar, människorättsorganisationer som erbjuder kostnadsfri rättshjälp och stöd till återvändande flyktingar. Vi samarbetar med kulturinstitutioner och använder film, teater och böcker för att utmana människors rädsla och fördomar. Vi samarbetar med oberoende medier för att bryta igenom den propaganda och krigshets som de statliga medierna pumpar ut. Några av de medier vi samarbetar med utvecklas så småningom till professionella och starka röster i sina länder. Det gör oss mycket stolta. Bland dem finns tv-stationen ATV och tidningen Dani i Bosnien och Hercegovina, tidningarna Danas i Serbien och Vijesti i Montenegro och nyhetsbyrån Beta i Serbien.

1991
Jugoslaviens upplösning påbörjas. Slovenien bryter sig loss efter en väpnad konflikt som är över på några dagar. I Kroatien utbryter ett krig som kommer att pågå i fyra år, med hundratusentals flyktingar som följd.
Två år senare bryter kriget ut i Bosnien och Hercegovina, den etniskt mest blandade delen av landet. Närmare etthundra tusen människor dör och hundratusentals drivs på flykt.

1989
Berlinmuren faller, vilket i förlängningen leder till Sovjetunionens upplösning och det kalla krigets slut.

1982
Den Svenska Helsingforskommittén bildas med syfte att stödja människorättsförsvararna bakom järnridån, men också för att bevaka situationen i det egna landet. Ett omfattande opinionsarbete tar sin början. Kommittén reser regelbundet till östländerna, tillsammans med svenska parlamentariker, jurister och vetenskapsmän, för att på bred front verka för en förändring.

1976
Moscow Helsinki Group bildas med syfte att övervaka Sovjetunionens efterlevnad av avtalet. Medlemmarna förföljs, fängslas och sänds i yttre exil eller i inre till Sibirien. Men initiativet sprider sig. Nationella Helsingforskommittéer bildas i de flesta länder inom Warszawapakten och i flera västländer.

1975
Helsingforsavtalet, slutdokumentet från konferensen om säkerhet och samarbete i Europa, undertecknas i Finlands huvudstad efter flera år av hårda förhandlingar. I avtalet sägs uttryckligen att respekt för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för fred och vänskapliga relationer mellan staterna. Alla länder i Europa, utom Albanien, samt USA och Kanada undertecknar avtalet.