Civil Rights Defenders har ett nära samarbete med Pride-arrangörerna GenderDoc-M och har deltagit i evenemanget under nio år. Dagens marsch är historisk eftersom det är första gången som polisen garanterade säkerheten för deltagarna. År 2008 omringades bussen med Pride-deltagare på väg till demonstrationen av extremistiska religiösa grupper och medlemmar av neofascistiska rörelsen. Polisen uppfyllde inte sina skyldigheter att skydda deltagarna och garantera deras rätt till fredliga sammankomster.

Dödsskjutningen i Husby i måndags reser åter frågor kring polisens arbetsmetoder och användningen av skjutvapen. Civil Rights Defenders har under lång tid pekat på allvarliga problem som fortfarande kvarstår. Sedan 1995 har sammanlagt 17 personer skjutits ihjäl av polisen – hur många fler ska behöva dö innan regelverket kring polisens våldsanvändning stramas upp?

Omständigheterna kring dödsskjutningen i Husby är fortfarande oklara. Rikspolisstyrelsen har emellertid redan uttalat att allt tyder på att polisen har agerat i självförsvar. Det finns god grund att tro att den pågående utredningen kommer till just den slutsatsen: I alla de polisiära dödsskjutningar som skett sedan 1990 är det brottsbalkens nödvärnsregler som har utgjort laglig grund. Att nödvärnsreglerna som är avsedda att reglera privatpersoners rätt till självförsvar har kommit att sätta gränserna för polisens våldsanvändning är problematiskt. Mot bakgrund av polisens våldsmonopol och skyddsplikt måste det ställas högre krav på polisen i fråga om våldsanvändning än på andra.

Även Rikspolisstyrelsens etiska råd har pekat på bristerna i det regelverk som reglerar polisens användning av skjutvapen och uttryckt att det behöver revideras. Kungörelsen om användande av skjutvapen i polistjänsten är över 40 år gammal och uppfyller exempelvis inte Europakonventionens krav på att våldsanvändning ska vara ”absolut nödvändig”.

Ett annat problem med användningen av skjutvapen är att polisen sedan 2003 använder hålspetsammunition, så kallade dumdumkulor, bland annat med hänvisning till ammunitionens effektivitet när det gäller att oskadliggöra den som skjuts. Vid träff expanderar kulan med svåra invärtes skador som resultat. Det är svårbegripligt varför svensk polis anser sig nödgad att använda en ammunition som sedan 1899 är förbjuden att användas i krig eftersom den anses orsaka oförsvarligt lidande.

Civil Rights Defenders driver sedan tidigare fallet med en 22-årig man som blev ihjälskjuten av polis i sitt föräldrahem i Lindesberg 2005. Han led vid tillfället av en psykos. En genomgång av polisiära dödsskjutningar sedan 1995 visar att i minst 43 procent av fallen har den skjutne varit psykiskt sjuk. Vi menar att den huvudsakliga orsaken till att denna grupp är överrepresenterad är att gällande bestämmelser, rutiner och utbildning inte tar hänsyn till de speciella förutsättningar som råder vid ingripanden mot psykiskt sjuka.

Svensk polis har under de senaste åren utrustats med bland annat distraktionsgranater, pepparspray och expanderbara batonger. En del av argumentationen kring införandet av ytterligare vapen var att de skulle minska polisens användning av dödligt våld. Så har det uppenbarligen inte blivit i praktiken. Det finns i stället en risk att fokuseringen på vapen bidrar till att distansera svensk polis ifrån de människor den är till för att skydda – människor dehumaniseras till ”mål” och ”objekt” som inte bemöts med den tid och det tålamod som ibland krävs för att lösa en situation.

Civil Rights Defenders förbereder nu en anmälan till FN:s människorättskommitté för att få Lindesbergsfallet prövat. Det återstår att se om Sverige kommer att kritiseras för att inte nå upp till de krav som ställs i internationell rätt men vi anser att det finns god grund för sådan kritik. Vi uppmanar därför regeringen och Rikspolisstyrelsen att vidta nödvändiga åtgärder för att minska polisens våldsanvändning och arbeta mot en nollvision i fråga om dödsfall vid polisiära ingripanden: Börja med att strama upp regelverket, byt ammunition och förbättra polisens kunskap ifråga om ingripanden mot psykiskt sjuka.

Robert Hårdh
chef Civil Rights Defenders

John Stauffer
chefsjurist Civil Rights Defenders

Tillsammans med The Unstraight Museum från Sverige, organiserar Aleanca olika aktiviteter kopplade till utställningen Art. 1, som presenteras i Statens historiska museum i Tirana. Med den första artikeln i Den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna som utgångspunkt, vill Art. 1 vara ett litet steg på den långa vägen mot lika rättigheter för alla människor.

Det två veckor långa evenemanget består av, bortsett från utställningen, diskussionsgrupper, filmvisningar, en cykeltur mot homofobi den 17 maj, med mera.

Läs mer om verksamheten här:http://www.aleancalgbt.org/art/28-programi-i-art-1-online

Den 14 maj släpper Civil Rights Defenders en rapport om läget för människorättsförsvarare i Azerbajdzjan sedan Eurovision 2012. Hör rapportförfattaren, Vugar Goyajev, Human Rights Watch, Berlin, presentera slutsatserna och visa en film om situationen.

Seminariet hålls på engelska och modereras av Joanna Kurosz, programansvarig för Östeuropa och Centralasien på Civil Rights Defenders.

Tid: Tisdag 14 maj kl 9:00 – 10:30 (kaffe/te och smörgås från 8:30)
Plats: Civil Rights Defenders, Stora Nygatan 26, Stockholm

Vårt kontor är beläget på andra våningen och byggnaden saknar hiss och handikappanpassad toalett. Kontakta oss om du har särskilda behov så hittar vi en lösning.

Anmäl dig här senast den 12 maj.

Av säkerhetsskäl kommer vi inte att kunna visa seminariet via Bambuser den här gången. Men se gärna filmen om Azerbaijan som vi visar i början av seminariet.

Hot, tortyr, fabricerade åtal och trakasserier av familjemedlemmar är vardag för den som vågar stå upp för de mänskliga rättigheterna. Övergreppen pågår utan större kritik från omvärlden.

Civil Rights Defenders anser att det är hög tid att Europa ställer tydliga krav på Azerbajdzjan så att landet närmar sig EU, inte bara ekonomiskt utan också när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna.

För ett år sedan riktades blickarna mot Azerbajdzjan – både mot Bakus kristallhall där Eurovision 2012 avgjordes och mot de människorättsbrott som regimen begår mot sina medborgare. Nu lyser schlagerstjärnorna på Malmö arena. Kränkningarna av människors rättigheter i Azerbajdzjan fortsätter men kritiken mot den azeriska regimen lyser, i år som i fjol, däremot med sin frånvaro. Det är hög tid att utrikesminister Carl Bildt och hans europeiska kollegor ser till att människorättsbrotten får politiska och ekonomiska konsekvenser för den azeriska regimen.

I morgon, 14 maj, publicerar Civil Rights Defenders rapporten ”Azerbaijan a year after Eurovision: No sweet songs for human rights defenders”. Rapporten visar att förtrycket mot det civila samhället i Azerbajdzjan har nått nya bottennivåer. Sverige och andra europeiska länder måste därför öka trycket på den azeriska regimen genom att:

- Alltid och konsekvent ta upp mänskliga rättigheter i samtliga kontakter med regimen.
- Göra avsevärda förbättringar gällande respekten för de mänskliga rättigheterna till ett villkor för fortsatt ekonomiskt stöd inom ramarna för EU:s Östliga partnerskap.
- Kräva att Azerbajdzjan gör tydliga framsteg i respekten för mänskliga rättigheter inför presidentvalet i oktober 2013. Om regimen fortsätter att slå till mot regimkritiker måste detta fördömas kraftigt av omvärlden.

Efter förra årets Eurovision har regimen i synnerhet attackerat dem som bidrog till att människorättskränkningarna i landet fick internationell uppmärksamhet. Kampanjen ”Sing for Democracy”, som var särskilt framgångsrik, smutskastades i azeriska medier. Fotoreportern Mehman Huseynov, aktiv i Sing for Democracy, anklagades i juni 2012 för att ha förolämpat en polisman och riskerar uppemot fem års fängelse.

Förföljelsen av oliktänkande fortsätter och mycket tyder på att den ökade pressen är ett försök att tysta kritiska röster inför landets presidentval i oktober 2013. Flera människorättsförsvarare har gripits eller dömts till långa straff. Bland dem finns människorättsadvokaten Bakhtiyar Mammadov, som i februari dömdes till åtta års fängelse. Mammadov representerade invånare som tvångsförflyttades från sina hem i början av 2012 för att ge plats åt byggandet av Kristallhallen. I mars dömdes den oppositionelle journalisten Avaz Zeynalli till nio års fängelse. Han hade gjort sig känd för sin rapportering om korruption i tidningen Khural. Båda två har suttit fängslade sedan 2011.

I mars inledde myndigheterna också en kampanj mot ungdomsorganisationen NIDA, som jobbar för demokratiska reformer och mänskliga rättigheter. Ett halvdussin av organisationens aktivister har gripits och några har pressats att vittna mot sina egna kollegor.

Det är bara några exempel på grova människorättsbrott i Azerbajdzjan. Hot, tortyr, fabricerade åtal och trakasserier av familjemedlemmar är vardag för dem som vågar stå upp för de mänskliga rättigheterna. Övergreppen pågår utan större kritik från omvärlden. I januari röstade Europarådets parlamentariska församling ner en resolution om politiska fångar i Azerbajdzjan. Ett av argumenten var att författaren till rapporten som låg till grund för resolutionen inte hade varit i landet men det bortsåg ifrån det faktum att den azeriska regimen hade nekat honom inresetillstånd.

I Sveriges utrikesdeklaration figurerar Azerbajdzjan bara i samband med konflikten mellan landet och Armenien om Nagorno-Karabach. Carl Bildt besökte Azerbajdzjan i december, kort efter att regimen chockhöjt bötesstraffen för demonstranter utan tillstånd, men han kritiserade inte alls regimen för de omfattande människorättsbrott den gjort sig skyldig till.

Azerbajdzjan är ett av sex länder som ingår i EU:s Östliga partnerskap, som initierades av bland annat Carl Bildt. Syftet med Östliga partnerskapet är att de sex länderna ska närma sig EU. Det är hög tid att Europa ställer tydliga krav på Azerbajdzjan så att landet närmar sig EU, inte bara ekonomiskt utan också när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna. Sveriges utrikesminister och hans europeiska kollegor måste tydligt fördöma människorättsbrotten i Azerbajdzjan.

Robert Hårdh
Chef, Civil Rights Defenders

Joanna Kurosz
Östeuropa- och Centralasienchef, Civil Rights Defenders

I enlighet med 2012 års starkt kritiserade lag, måste organisationer som får utländska bidrag och utför politisk verksamhet registrera sig som utländska agenter.

Till exempel fick Memorial Human Rights Centre, en Civil Rights Defenders partner, ett skriftligt meddelande från Moskvas åklagarmyndighet som säger att organisationen misstänks för ”kränkning av den federala lagstiftningen,” vilket man påstår sig ha hittat bevis för under loppet en inspektion. I övrig information framgår att Memorial bör anmäla sig som ”främmande agenter”.

– Det här är ett försök från myndigheternas sida att tvinga människorättsorganisationer att registrera sig som utländska agenter, genom att förvirra och skrämma dem. De ryska myndigheterna måste sluta trakassera det civila samhället, säger Joanna Kurosz, programansvarig för Östeuropa och Centralasien på Civil Rights Defenders.

Myndigheterna har hittills hittat olika sätt att indikera politisk aktivitet. I Memorials fall nämnde åklagarna organisationens syfte, t.ex. ”offentliggöra och sprida tillförlitlig information om väsentliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna … exponera sanningen om de brott som begåtts av totalitära regimer.” Men det är oklart i vilket av dessa ändamål åklagarmyndigheten har upptäckt ”kränkningar.” De påstår också att organisationens vision om ”övervakning av politiskt motiverade frihetsberövanden och straffrättsligt förtryck” innebär politisk aktivitet.

I slutet av februari inleddes en våg av inspektioner mot det civila samhället. Flera olika myndigheter, däribland Federal Beskattning service, åklagarmyndigheten och justitieministeriet, slog till mot omkring 200 icke-statliga organisationer, inklusive Amnestys Moskvakontor och Human Rights Watch.

Photo: Ninke Liebert Photography

Mesfin Negash, exiljournalist från Etiopien och mediekonsult hos Civil Rights Defenders, tilldelas tillsammans med Martin Schibbye och Johan Persson Reportrar utan gränsers pressfrihetspris 2013. Priset delas ut idag, den 3 maj, som är FN:s världsdag för pressfrihet och motiveringen för årets pristagare är att de vågat utmana pressfrihetens gränser i ett land där fri journalistik stämplas som terrorism.

Läs hela motiveringen på Reportrar utan gränsers hemsida.

Läs mer om Mesfin Negash, som var Civil Rights Defenders människorättsförvarare i maj 2012, här.

Arbetsuppgifter: Praktikanten ska bistå programansvarig i det dagliga arbetet med mänskliga rättigheter i länderna. Arbetsuppgifterna är av varierande slag och innefattar bland annat att skriva artiklar och andra texter, administrativt arbete och att hjälpa till med olika aktiviteter i Sverige och utomlands.

Kunskapskrav: Praktikanten bör ha ett genuint intresse för mänskliga rättigheter och grundläggande kunskap om de frågor Civil Rights Defenders arbetar med. Praktikanten bör ha lätt att uttrycka sig i skrift på svenska och engelska. En bakgrund som jurist, statsvetare eller liknande är meriterande; kunskap eller särskilt intresse för Sydostasien likaså.

En ansökan bör innehålla ett personligt brev och CV och skickas till brittis.edman@civilrightsdefenders.org senast 31 maj 2013.

Civil Rights Defenders söker en praktikant till avdelningen för Östeuropa och Centralasien
Avdelningen för Östeuropa och Centralasien planerar, samordnar och genomför Civil Rights Defenders arbete i regionen, vilket också innefattar opinions- och påverkansarbete i Sverige. Praktikanten kommer att arbeta nära handläggarna för Östeuropa och Centralasien under ledning av programansvarig för regionen.

Arbetsuppgifter: Praktikanten ska bistå handläggare samt programansvarig i det dagliga arbetet med mänskliga rättigheter I regionen. Arbetsuppgifterna är av varierande slag och innefattar bland annat skrivande av artiklar, administrativt arbete och att hjälpa till med förberedelser av olika aktiviteter i Sverige och utomlands.

Kunskapskrav: Praktikanten bör ha ett genuint och dokumenterat intresse för mänskliga rättigheter och grundläggande kunskap om de frågor Civil Rights Defenders arbetar med. Praktikanten bör ha lätt att uttrycka sig i skrift på engelska. Kunskap i ryska är ett krav då arbetet innefattar kontakter med lokala samarbetsorganisationer och möjligtvis också viss översättning. En bakgrund som jurist, statsvetare eller liknande är mycket meriterande.

En ansökan bör innehålla ett personligt brev och en CV och skickas till joanna.kurosz@civilrightsdefenders.org senast 31 maj 2013.

Civil Rights Defenders söker en praktikant till avdelningen för stöd till utsatta människorättsförsvarare
Avdelningen för stöd till utsatta människorättsförsvarare Vi ger bidrag till aktivister som är i behov av konkreta åtgärder för att förbättra sin säkerhetssituation och arrangerar utbildningar i kommunikation och nya medier. Vi erbjuder olika sorters stöd till människorättsförsvarare som arbetar i de länder där vi är aktiva (Östeuropa, Centralasien och Sydostasien och Östafrika) genom uttalanden till myndigheter och organisationer samt i extrema fall även evakuering.

Arbetsuppgifter: Som praktikant hjälper du till med att administrera utbildningarna, ta fram information till uttalanden och nyheter till hemsidan. Praktikanten arbetar nära handläggarna, under ledning av programansvariga. Eftersom en stor del av arbetet är kopplat till människorättsförsvarare i Ryssland, söker vi i första hand någon som talar ryska och har kunskap om regionen och i andra hand någon med kunskap om de andra regionerna vi arbetar i.

Kunskapskrav: Praktikanten bör ha ett genuint och dokumenterat intresse för mänskliga rättigheter och grundläggande kunskap om de frågor Civil Rights Defenders arbetar med. Praktikanten bör ha lätt att uttrycka sig i skrift på engelska. Kunskap i ryska är önskvärt då arbetet innefattar kontakter med lokala samarbetsorganisationer och möjligtvis också viss översättning. En bakgrund som jurist, statsvetare eller liknande är mycket meriterande.

En ansökan bör innehålla ett personligt brev och en CV och skickas till marie.manson@civilrightsdefenders.org senast 31 maj 2013.

Civil Rights Defenders söker en praktikant till vår kommunikationsavdelning
Kommunikationsavdelningen planerar, samordnar, kvalitetsgranskar och genomför en stor del av Civil Rights Defenders opinions- och påverkansarbete i nära samarbete med handläggare och programansvariga. Kommunikationschefen blir praktikantens handledare.

Arbetsuppgifter: Praktikanten får skriva nyhetsartiklar, notiser och andra texter till hemsidan och till nyhetsbrevet, hjälpa till med det praktiska i samband med Civil Rights Defenders utåtriktade evenemang (så som frukostseminarier och organisationens medverkan på MR-dagarna etc.), registrera personer som vill ha information och utskick i vår adressdatabas samt i övrigt bistå kommunikationschefen med diverse småuppgifter. Viss översättning mellan svenska och engelska kan också komma ifråga.

Kunskapskrav: Praktikanten bör ha ett genuint och dokumenterat intresse för mänskliga rättigheter och grundläggande kunskap om de frågor Civil Rights Defenders arbetar med. Praktikanten bör ha lätt för att uttrycka sig i skrift på svenska och engelska. En bakgrund som journalist, kommunikatör eller liknande, liksom kunskap om webbpublicering och sociala medier är mycket meriterande.

En ansökan bör innehålla ett personligt brev och en CV och skickas till natasha.esbjornson@civilrightsdefenders.org senast 31 maj 2013.

Det här är den andra domen från författningsdomstolen som rör förbud mot Prideparader. I december 2011 meddelade författningsdomstolen att förbudet mot paraden 2009 stred mot grundlagen och i domen konstaterade man att inrikesministeriets beslut att kräva att arrangörerna skulle omdirigera paraden stred mot artikel 54 i den serbiska konstitutionen. Ett liknande konstitutionellt klagomål har lämnats in efter förbudet mot Pride 2012 men fallet är ännu inte avslutat.
 
Belgrad Pride 2013 är en möjlighet för myndigheterna att visa att man lever upp till dessa konstitutionella domar och att man kan garantera fullständig mötesfrihet så som den garanteras i konstitutionen och i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella konventioner som Serbien har ratificerat.

Civil Rights Defenders har ett nära samarbete med Belgrad Pride och bedriver lobby-och påverkansarbete, bistår med att bjuda in internationella och regionala aktörer och ger organisationen moraliskt och ekonomiskt stöd.