Skönmålad bild av minoriteters vardag förstärker problemen

I måndags skickade regeringen in sin rapport till FN:s människorättsråd för granskningen av Sveriges efterlevnad av de mänskliga rättigheterna. Rapporten ger en positiv bild av människorättssituationen i Sverige och förmedlar intrycket av att krafttag tas mot de problem som kvarstår. I dag, den 31 oktober, presenterar Civil Rights Defenders en skuggrapport till FN där bilden av romers, samers och andra minoriteters situation i Sverige står i stark kontrast till regeringens skönmålade bild av verkligheten.

Granskningen av Sverige görs inom ramen för den så kallade Universal Periodic Review, UPR, som sker vart fjärde år. UPR är en unik möjlighet att belysa och diskutera människorättssituationen i FN:s medlemsländer. Sverige kommer den 26 januari i Genève att förhöras om människorättssituationen i landet på grundval av regeringens rapport. Detta är andra gången Sverige granskas sedan UPR-processen infördes år 2006.

Regeringens rapport går systematiskt igenom en mängd rättighetsområden. Dokumentet präglas av tillförsikt: människorättssituationen är god i Sverige och blir ständigt bättre. Den listar åtgärder som regeringen tagit för att förbättra situationen, men en analys av de missförhållanden som påkallat dessa åtgärder lyser med sin frånvaro. Likaså saknas ett resonemang om dessa åtgärders effektivitet. Regeringen tycks mena att så länge den tillsätter kommissioner, antar handlingsplaner och regelbundet träffar civilsamhällets representanter så lever den upp till sina åtaganden enligt internationell rätt. Hur situationen verkligen ser ut för dem vars rättigheter kränks framgår inte.

Som ett exempel kan nämnas hur rapporten beskriver situationen för de svenska nationella minoriteterna. I förhållande till romers situation beskrivs regeringens strategi för romsk inkludering som ett lyckat projekt, präglat av romskt deltagande och inflytande. Däremot nämns inte med ett ord skånepolisens registrering av tusentals romer. I stycket om samer hävdas det att minoritetspolitiken gett goda resultat och att samernas rättigheter som urfolk och rätt till självbestämmande stärkts. Men inget om hur gruvexploateringarna i norr påverkar samers markrättigheter.

Denna positiva bild står i klar kontrast till verkligheten för landets samiska och romska befolkning. I juni skickade Civil Rights Defenders in en egen rapport inför UPR-granskningen av Sverige, där vi med stöd av samiska och romska organisationer belyste den utbredda etniska diskrimineringen i Sverige, oförmågan hos svensk polis och rättsväsende att komma till rätta med hatbrott, samt romers och samers särskilt utsatta position.

I Civil Rights Defenders rapport går det bland annat att läsa att den etniska dimensionen av skånepolisens olagliga register fortfarande inte har utretts och fördömts av någon myndighet eller av rättsväsendet. Ingen har heller ställts till svars för den omfattande registreringen. Diskrimineringen av romer på bostads- och arbetsmarknaden, i socialtjänsten och inom utbildningsväsendet är omfattande och få, långsiktiga åtgärder vidtas för att åtgärda problemen. Vräkningen av romska EU-medborgare som kommit till Sverige för att försörja sina familjer har blivit vardagsmat, i strid med gällande människorättsnormer.

Vad gäller samerna, Sveriges urfolk, drivs en aggressiv exploateringspolitik av gruvor och andra naturresurser i Sápmi (Sameland), med stora konsekvenser för samers mark-, vatten- och andra rättigheter. Lokalsamhällena får inte mycket tillbaka samtidigt som samers urfolksrättigheter reduceras till ett ”intresse” som ska vägas mot andra intressen. Den svenska koloniala samepolitiken med kategoriseringen av renägande samer som ställs mot icke-renägande samer – helt i strid med Sveriges internationella skyldighet att värna samernas rättigheter som ett folk – har dessutom lett till splittring och intern misstro inom det samiska folket. I praktiken kränks samernas rätt till självbestämmande systematiskt, både i förhållande till markanvändning och i andra frågor. Möjligheterna att föra kulturarvet vidare till kommande generationer riskerar att slås ut på sikt.

Ett annat exempel är regeringens bild av hatbrott, där det i rapporten framhålls att vi har en effektiv lagstiftning och att det är en prioriterad fråga hos rättsväsendet. I själva verket visar Brottsförebyggande rådets statistik för 2013 att uppklarandegraden av anmälda hatbrott går ner. Enbart tre procent av alla anmälda hatbrott under 2013 ledde till åtal. Motsvarande andel i fråga om hatbrott mot romer var ännu lägre: endast en procent. Och då vet vi att många hatbrott inte ens anmäls eftersom förtroendet för polisen hos utsatta grupper är så lågt.

Regeringens skönmålning av situationen för de mänskliga rättigheterna i Sverige är problematisk och kontraproduktiv eftersom den ger intryck av att frågor om rasism och diskriminering i vårt land inte tas på allvar. I syfte att ge FN:s granskningsorgan en mer korrekt och nyanserad bild av läget i Sverige offentliggör i dag Civil Rights Defenders den parallellrapport till människorättsrådet som vi skickade in i juni. Samtidigt inleder vi ett arbete med att förmå centrala stater i rådet att ta sig an våra rekommendationer och sätta press på regeringen att ta reella krafttag mot de människorättskränkningar som sker i vårt land. Sverige har kommit längre än många andra länder när det gäller skyddet av de mänskliga rättigheterna. Men det innebär inte att vi kan nöja oss. Tvärtom ställer folkrätten höga krav på att vår regering erkänner de utmaningar vi står inför och vidtar effektiva åtgärder för förändring, ansvarsutkrävande och upprättelse för dem som drabbas.

Robert Hårdh, chef, Civil Rights Defenders
Johanna Westeson, människorättsjurist, Civil Rights Defenders
Emir Selimi, ordförande, Unga Romer
Fred Taikon, ordförande, É Romani Glinda
Marie Persson, grundare, Stoppa gruvan i Rönnbäck i Björkvattsdalen, Tärnaby


 

Här kan du läsa Civil Rights Defenders skuggrapport till FN: Parallel UPR-report, Sweden (på engelska).

Läs också DN:s artikel om skuggrapporten där Johanna Westesson, människorättsjurist på Civil Rights Defenders uttalar sig om regeringens UPR-rapport.

– Rapporten tar inte upp de brister som finns med mänskliga rättigheter i Sverige. Den ger i stället en bild av att allt håller på att åtgärdas, säger människorättsjuristen Johanna Westeson på CRD som i dag offentliggör en skuggrapport till FN.

Taggar ,