(Svenska) Krim riskerar att bli ett nytt Tjetjenien

Sorry, this entry is only available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Etniska spänningar på Krim efter Rysslands annektering av halvön riskerar att eskalera till en blodig konflikt, likt dem i Norra Kaukasus i södra Ryssland. Därför måste EU göra mer för att sätta stopp för den ryska regimens expansionspolitik, skriver Robert Hårdh och Joanna Kurosz, Civil Rights Defenders på svd.se. Läs hela artikeln här

I måndags identifierade släktingar till Resjat Ametov hans lik, som bar spår av tortyr och en våldsam död. Resjat Ametov tillhörde den etniska minoriteten Krimtatarer, som är halvöns ursprungsbefolkning. Han sågs senast 3 mars på en demonstration till stöd för EuroMajdan – de regimkritiska och EU-vänliga protesterna i Kiev som ledde till att Ukrainas president Viktor Janukovytj avsattes. Ametov fördes bort från demonstrationen av tre män i militäruniformer utan insignier. Inget hördes från honom förrän han hittades död två veckor senare. Ametov var känd som aktivist som försökte förbättra situationen för Krimtatarerna och inte ryggade för att konfrontera myndigheterna med de problem som minoriteten upplever.

Krimtatarerna är halvöns ursprungsbefolkning som idag utgör 12% av invånarna på Krim. De har länge utsatts för förtryck och 1944 deporterades hela folkgruppen till Centralasien och Sibirien av Stalin, under förevändningen att de hade stött nazisterna under andra världskriget. Många dog på vägen och de kunde inte komma tillbaka till Krim förrän strax innan Sovjetunionens fall. Detta trauma gör att Krimtatarerna är djupt skeptiska mot Moskva och är starka motståndare till att Krim ska bli en del av Ryssland.

Mordet på Ametov är bara ett exempel på trakasserier som Krimtatarerna upplevt under de senaste veckorna då Krim varit ockuperat av ”Krims självförsvarsstyrkor”, som av allt att döma är ryska soldater. Krimtatarerna har känt sig så hotade att de enligt medieuppgifter satt upp medborgargarden för att skydda sina byar och bostadsområden från militärerna.

Krimtatarerna har hittills bara använt fredliga medel i sina protester, men om fler utsätts för försvinnanden, mord och tortyr är risken stor för att detta kan ändras. Förutom Krimtatarerna har under de senaste veckorna flera människorättsförsvarare, politiska aktivister och journalister hotats, trakasserats och i vissa fall kidnappats. Förtryckarmetoderna känns igen från Norra Kaukasus i södra Ryssland, där blodiga konflikter pågår sedan 1994 då det första kriget i utbrytarrepubliken Tjetjenien började. Straffriheten för grova människorättsbrott i regionen är närmast total.

Under de 20 åren av krig i Norra Kaukasus har motståndsrörelsen radikaliserats och islamiserats. Om en väpnad konflikt utbryter är risken stor att välorganiserade islamister kommer till Krim för att stödja Krimtatarerna som är sunnimuslimer. Ryska media har också rapporterat om att styrkorna på Kreml leds av Igor Turtjenjuk, misstänkt krigsförbrytare under Tjetjenienkriget. Kreml har inte dementerat uppgifterna. Med veteraner från Norra Kaukasus på båda sidor i en eventuell konflikt kommer vi att se en ny människorättskatastrof på Krim. För att förhindra detta måste Sverige och andra EU-länder agera kraftigare mot annekteringen av Krim – i ord och handling.

Robert Hårdh
Chef, Civil Rights Defenders

Joanna Kurosz
Programchef för Östeuropa och Centralasien, Civil Rights Defenders

Categories: Opinion.
Regions: Russia and Ukraine.