(Svenska) “Säkerställ respekten för digitala rättigheter”

Sorry, this entry is only available in Swedish. For the sake of viewer convenience, the content is shown below in the alternative language. You may click the link to switch the active language.

Insida
Idag skriver Civil Rights Defenders i Dagens Arena om respekten för digitala rättigheter

Sveriges övervakningsverksamhet präglas av brist på insyn och transparens. För att tydliggöra vad kraven i internationell rätt betyder i den digitala miljön har det civila samhället utvecklat 13 principer som stater har att följa.

Avslöjanden om Sveriges, USA:s och andra staters övervakning duggar tätt. Att orientera rätt i de olika frågeställningarna är svårt när verksamheten präglas av hemlighetsmakeri och brist på insyn. Gränserna för Sveriges övervakning sätts dock ytterst av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna och andra internationella konventioner. För att tydliggöra vad kraven i internationell rätt betyder i den digitala miljön har det civila samhället utvecklat 13 principer som stater har att följa. Civil Rights Defenders skriver nu under dessa principer och kommer att arbeta för att Sverige lever upp till sina internationella åtaganden.

Övervakning är inte någon ny företeelse i Sverige. Det finns en lång historia av att registrera och kontrollera politiskt aktiva, romer och andra grupper i samhället som ansetts utgöra ett hot. Diskussionen om balansen mellan statens behov av övervakning för att garantera säkerheten å ena sidan och individers rätt till integritet och yttrandefrihet å den andra är inte heller ny. För 15 år sedan debatterade Civil Rights Defenders polisens möjligheter att använda sig av buggning i sitt spaningsarbete.

Teknikutvecklingen har lett till att övervakningen i dag har en helt annan dimension än tidigare och riskerar att drabba oss alla. Samtidigt visar Skånepolisens registrering av romer att vissa grupper i samhället alltjämt är särskilt utsatta för statens övervakning och kontroll. Staters möjlighet att övervaka personers kommunikation är ur ett tekniskt perspektiv i princip obegränsad. Förändringar av regelverken har också möjliggjort en bredare övervakning. Säpos försök att få direkttillgång till teleoperatörers uppgifter om privatpersoners kommunikation är ett exempel på hur hinder undanröjs och övervakningen effektiviseras.

Utvecklingen gör att behovet av tydliga och adekvata regelverk som säkerställer respekten för den personliga integriteten och yttrandefriheten är större än någonsin. Endast då kan respekten för mänskliga rättigheter säkerställas även i den digitala eran.

De 13 internationella principer som utvecklats i ett globalt samråd mellan organisationer från civilsamhället, näringslivet och internationella juridiska experter tydliggör de krav som kan ställas på nationella regelverk som styr staters övervakning. Tonvikten ligger på att nationella regelsystem och institutioner ska säkerställa att övervakningen är legitim, proportionerlig och transparent. Principerna kan användas av organisationer, näringslivet, stater och andra aktörer som vill utvärdera om befintliga eller föreslagna lagar och metoder för övervakning är förenliga med de mänskliga rättigheterna.

Liksom i andra stater präglas Sveriges övervakningsverksamhet av brist på insyn och transparens. Någon oberoende och öppen bedömning av huruvida övervakningen är proportionerlig är i dag inte möjlig.

Regeringen presenterade i början av december sin årliga rapport till riksdagen om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet (skrivelse 2013/14:54). Den endast sex sidor långa rapporten vittnar om att frågan om personlig integritet inte väger tungt i förhållande till statens behov av övervakning. En EU-rapport som presenterades i november slog också fast att de nationella tillsynsmyndigheterna i Sverige saknar förmåga att effektivt granska att övervakningen följer lagen. Rapporten bedömde också att de myndigheter som ska övervaka Försvarets radioanstalt (FRA) inte är tillräckligt oberoende.

Samtidigt har frågan om frihet på nätet blivit en profilfråga för utrikesdepartementet med utrikesminister Carl Bildt i spetsen. Sverige driver ett viktigt arbete internationellt för att internet och den digitala kommunikationen ska vara öppen och fri. Carl Bildt har tagit intryck av de principer som utvecklats av det civila samhället och han driver nu aktivt frågan om proportionalitet och transparens i förhållande till övervakning.  Det uppenbara glapp som finns mellan Sveriges arbete internationellt och situationen på hemmaplan är oroväckande.

För att säkerställa att Sverige fullt ut respekterar de mänskliga rättigheterna i fråga om övervakning även i den digitala miljön krävs liksom på andra områden ett aktivt civilt samhälle som förmår ställa beslutsfattare till svars.

De 13 principer som Civil Rights Defenders skrivit under kan fungera som utgångspunkt för att identifiera brister, ställa krav på åtgärder och driva ett arbete för att stärka skyddet för integritet och yttrandefrihet.

Robert Hårdh, chef Civil Rights Defenders
John Stauffer
, chefsjurist Civil Rights Defenders

Läs artikeln på Dagens Arena

Categories: News.
Tags: civila samhället, Dagens Arena, digitala rättigheter, and Internationell rätt.
Regions: Sweden.