FRA-förslaget bör omarbetas

Den hemliga övervakningen ökar dramatiskt i Sverige. Vi har under lång tid följt utvecklingen och uppmärksammat vad den innebär för människors möjlighet att värja sig när, inte om, övervakningen missbrukas.

Sverige har under lång tid agerat i strid med Europakonventionens regler om rätten till privatliv genom att Försvarets radioanstalt (FRA) använt sig av signalspaning utan att det har reglerats i svensk lag. Därför är det bra att det nu finns en vilja att lagstifta på området.

Dessvärre innebär inte lagförslaget, den så kallade FRA-lagen, en förbättring av människors skydd mot missbruk av övervakningen utan tvärtom: Det införs en omfattande övervakning, som inte på långt när står i rimlig proportion till vare sig sitt syfte eller till det skydd för sitt privatliv människor har rätt till enligt internationell rätt.

Svenska Helsingforskommittén anser att ett genomförande av det omdiskuterade lagförslaget, om en anpassad försvarsunderrättelseverksamhet, strider mot Sveriges åtaganden i enlighet med Europakonventionen samt FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna.

Lagar som tillåter staten att göra intrång i människors privatliv måste vara klara och tydliga och i så hög grad som möjligt förutsebara. De måste vara så preciserade att de visar vem som kan utsättas för hemlig övervakning. Kravet på preciserad lagstiftning gäller enligt Europadomstolens praxis oavsett om det handlar om intrång i privatlivet för att utreda ett brott eller om det anses vara föranlett av säkerhetsskäl och oavsett vilken teknik som används.

Enligt grundlagen får riksdagen inte stifta lagar i strid med Sveriges åtaganden på grund av Europakonventionen. Det är därför Helsingforskommitténs förhoppning att förslaget arbetas om.

–    Lagstiftarens minsta ambition måste vara att människors skydd mot att staten missbrukar sin rätt att övervaka dem åtminstone håller internationell nivå men med tanke på Sveriges höga svansföring när det gäller mänskliga rättigheter borde det inte anses orimligt att ha högre förväntningar än så, säger Helsingforskommitténs generalsekreterare Robert Hårdh.

FN:s människorättskommitté, vars uppgift är att granska staternas efterlevnad av FN:s konvention om de medborgerliga och politiska rättigheterna har utvecklat vad som avses med godtyckliga ingripanden i en allmän kommentar, där man förklarar att godtycklighet inte enbart ska tolkas som ett krav på lagstiftning utan att det även är ett kvalitativt krav på hur sådan lagstiftning måste se ut.

Även enligt Europakonventionen är kravet på lagstiftning kvalificerat. Hur sådan begränsande lagstiftning måste vara utformad slogs bland annat fast i Kruslin mot Frankrike (1990)?.

Kategorier: Nyheter.
Taggar: FRA-lagen, Rätt till privatliv, och hemlig övervakning.
Regions: Sverige.