Debatt: Isaak måste friges – och Eritrea förändras

Civil Rights Defenders programchef Erik Jennische och Johan Karlsson Schaffer, Forskare på Norsk senter for menneskerettigheter skriver i dag, den 27 oktober, i Aftonbladet Debatt med anledning av att Dawit Isaak fyller 50 år, om hur Sverige kan påverka hans frigivning. 

I dag fyller den svenske samvetsfången Dawit Isaak 50 år. I 13 år har han suttit fängslad i sitt ursprungsland Eritrea, utan åtal, utan dom och utan att ha fått träffa advokat, svenska diplomater eller sin familj. Dagen markerar också tioårsdagen för den svenska kampanjen för att få Dawit Isaak fri.

Å ena sidan är kampanjen ett misslyckande: Dawit Isaak sitter fortfarande fängslad och situationen i Eritrea har stadigt förvärrats sedan regeringen 2001 slog ned oppositionen och den fria pressen. Flera fängslade journalister och politiker ska ha dött i fängelse. Religiösa grupper förföljs och fängslas. Regeringen håller befolkningen på svältgränsen och utnyttjar värnpliktiga till tvångsarbete. Unga eritreaner flyr landet i tiotusental, men många hundra av dem har dött när de försökt korsa Medelhavet för att söka trygghet i Europa.

Å andra sidan har kampanjen för Dawit Isaak varit en makalös framgång: åren efter att han gripits intresserade sig varken massmedier eller myndigheter för fallet. Men sedan 2004 har ett brett nätverk av organisationer – däribland Journalistförbundet, Reportrar utan gränser, Tidningsutgivarna och Silc – samarbetat för att på alla upptänkliga arenor kräva Dawit Isaaks frihet. Medierna har axlat ett imponerande ansvar. Riksdagsledamöter och Europaparlamentariker från flera olika partier har tagit upp situationen i Eritrea. Och på Utrikesdepartementet har fallet sedan flera år tillbaka hanterats på den absolut högsta politiska nivån.

Kampanjen har också lyft fallet internationellt. Europeiska Unionen, Afrikanska människorättskommissionen och FN har på olika sätt krävt att Eritrea friger Dawit Isaak och de andra fängslade journalisterna. Nyligen tillsatte FN:s råd för mänskliga rättigheter en kommission för att undersöka brott mot mänskliga rättigheter i Eritrea. Kampanjen har inneburit en livlina för Dawit Isaak själv, men också för hans medfångar. Den har också lyft fram hur Eritreas ambassad spionerar på flyktingar och kräver in skatt från svensk-eritreaner.

Men det finns fortfarande mycket att göra för vår nya utrikesminister Margot Wallström. Sverige bör kräva att Eritrea utesluts ur EU:s så kallade Cotonou-avtal, ett handels- och biståndsavtal med länder i Afrika, Karibien och Stilla havet, eftersom Eritrea bryter mot avtalets klausuler om mänskliga rättigheter. Sverige bör också kräva att förhandlingarna som just nu pågår mellan EU och Eritrea om ett nytt biståndsavtal läggs på is. EU ska inte sluta biståndsavtal med länder som håller EU-medborgare fängslade av politiska skäl.

Sverige bör också utveckla ett omfattande biståndsprogram för att förändra situationen i Eritrea, i samarbete med internationella organisationer och det eritreanska civilsamhället i diasporan. Slutligen bör Sverige också verka för att EU tar ansvar för att skapa säkra asylvägar till EU samt att fler medlemsstater ger eritreanska flyktingar asyl.

När Dawit Isaak återvände till Eritrea på slutet av 1990-talet för att starta landets första oberoende tidning, var han inte någon hårdför regeringskritiker. Men han förstod betydelsen av yttrandefrihet, fria medier och demokrati för att landet skulle utvecklas. Kampanjen för att få honom frigiven handlar därför om mer än Dawit Isaak som person. Målet är att förändra den politiska situation som gjorde att han en gång kunde fängslas.

Erik Jennische
Programchef, Civil Rights Defenders

Johan Karlsson Schaffer
Forskare, Norsk senter for menneskerettigheter

Kategorier: Nyheter och Pressklipp.
Regions: Eritrea.