Fokus på FN-kritik och minoriteters rättigheter under riksdagsseminarium

Foto: Civil Rights Defenders

Foto: Civil Rights Defenders

Rasism och diskriminering är fortsatt några av Sveriges största människorättsproblem, det stod klart efter att FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) hade granskat Sverige den 26 januari i Genève. Granskningen gjordes inom ramen för den så kallade Universal Periodic Review, UPR, som sker vart fjärde år. Med anledning av detta bjöd Civil Rights Defenders den 2 februari in till ett seminarium i riksdagen, för att diskutera vad som kom upp under UPR-granskningen i Genève och hur Sverige bör arbeta för att efterfölja FN:s rekommendationer. Sex experter från det civila samhället deltog för att ge sin syn på de allvarligaste problemen, med fokus på minoritetsgruppers rättigheter.

För att minska de aktuella problemen rekommenderade FN:s människorättsråd Sverige att förbättra strategierna mot den diskriminering som olika utsatta grupper möter. Sverige bör vidta konkreta åtgärder för att stoppa trakasserier mot muslimer och säkerställa inkluderingen av romer och afro-svenskar i samhället.

Sverige bör även förstärka arbetet mot hatbrott, ett förslag som välkomnades av seminariedeltagarna. Ett av de största problemen med hatbrott är att alltför få anmälningar leder till åtal och fällande dom. Det påpekade Yasri Khan, förbundsordförande i föreningen Svenska muslimer för fred och rättvisa, och menade att det behövs specialutbildad personal inom både polisen och domstolarna för att stärka rättssystemet. Diskrimineringsexperten Irene Molina betonade också att problemet med diskriminering är strukturellt och genomsyrar hela samhället. Enligt Irene räcker det därför inte att peka ut enstaka individer för att situationen ska förändras.

Av de hatbrott som anmäls är det de riktade mot romer som klaras upp i allra minst omfattning. Enligt Rosario Taikon, från Sensus studieförbund, är detta en ond spiral. Att så få brott utreds har medfört att förtroendet för rättsväsendet minskat och att få romer därför väljer att anmäla hatbrotten. Rosario poängterade att diskrimineringsombudsmannen (DO) spelar en viktig roll i arbetet med att informera romer om diskriminering och att upplysa dem om deras rättigheter.

Den svenska regeringen är nytillträdd och MR-rådets rekommendationer är helt färska. Daniel Jonas, kanslichef för judiska församlingen i Göteborg, menade att det därför är svårt att i nuläget analysera hur arbetet mot diskriminering och hatbrott kommer att utvecklas. Men när framtida strategier ska utarbetas pekade han på att det förutom rättsväsendet kommer att vara viktigt att fokusera på skolan, internet och särskilt sociala medier.

Att skolan är en viktig institution framåt fick medhåll av Samson Beshir, en av medförfattarna till afrofobirapporten som gavs ut av Mångkulturellt Centrum under förra året. Under seminariet poängterade han särskilt att det inte räcker med ställningstaganden. Regeringen måste även vidta konkreta åtgärder för att öka kunskapen om rasism – både bland lärare och elever.

Samers rättigheter är ett annat område där Sverige har fått återkommande kritik och under granskningen rekommenderade FN:s människorättsråd återigen Sverige att ratificera ILO:s konvention om ursprungsfolk och stamfolk i självstyrande länder (no 169). ”talesperson” på plats i Genève, Annika Söder, tryckte under förhöret på att Sverige genom rådande lagstiftning i allt väsentligt lever upp till kraven i konventionen, ett uttalande som Marie Persson, medlem i sametinget, reagerade på och kallade ”totalt missvisande”. Marie framhöll att en ratificering exempelvis skulle säkra tillgången till mark och vatten, vilket är avgörande för att samisk kultur ska kunna leva vidare. Dessutom kommer det sända en viktig signal om att Sverige respekterar urfolksrättigheter, inte bara i teorin utan även i praktiken.

Av de drygt 200 rekommendationer som framfördes av FN:s råd för mänskliga rättigheter har Sverige i nuläget antagit knappt 150 stycken. En av de rekommendationer som regeringen ännu inte valt att anta gäller inrättandet av en särskild och oberoende människorättsinstitution. Civil Rights Defenders uppmanar därför regeringen att följa FN:s råd att inrätta en sådan institution snarast.

– Regeringen och myndigheterna bär det huvudsakliga ansvaret för att säkerställa mänskliga rättigheter i vårt land. Nu krävs att regeringen tar ett helhetsgrepp på de allvarliga problem som finns. Bland annat genom att omgående inrätta en oberoende människorättsinstitution i enlighet med FN:s principer, säger Johanna Westeson, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Läs Civil Rights Defenders parallellrapport i sin helhet här (engelska)

Kategorier: Evenemang och Nyheter.
Taggar: Daniel Jonas, FN, ILO, Irene Molina, Johanna Westeson, Marie Persson, Minoriteter, Regeringen, Rosario Taikon, Sametinget, Samson Beshir, Sverige, UPR-granskning, och Yasri Khan.
Regions: Sverige.