Gästledare i Svenska Dagbladet: Integritet är också en säkerhetsfråga

Benedicte-Berner

Civil Rights Defenders styrelseordförande Benedicte Berner.

Ledare i Svenska Dagbladet den 1 december av Civil Rights Defenders styrelseordförande Benedicte Berner:

Som följd av terroristattentaten i januari mot tidningen Charlie Hebdo och nu den 13 november i Paris har det franska parlamentet antagit en serie beslut för att stärka den nationella säkerheten. Frankrike har inte valt att skapa någon ”Patriot Act”, den amerikanska lagstiftning som infördes efter attackerna den 11 september 2001, deklarerade den franska justitieministern. Frågan är om man inte går än längre.

Lagen om underrättelseverksamhet, som parlamentet röstade igenom med förkrossande majoritet redan i somras, innehåller flera mycket kontroversiella regler. I första hand gäller det förordningen att ”svarta lådor ” skall installeras hos de viktigaste tele- och internetföretagen. Tanken är att man på ett systematiskt, allomfattande och icke-diskriminerande sätt skall kunna samla in så kallade metauppgifter (inte information om själva innehållet i budskapen men om avsändare och mottagare samt tidpunkten då meddelandet sänts). Man hoppas på detta sätt kunna spåra misstänkta aktiviteter på nätet med hjälp av algoritmer. Detta skall kunna ske utan föregående godkännande av någon juridisk instans.

Civil Rights Defenders och andra internationella människorättsorganisationer har förklarat att för att svara mot grundläggande rättsliga principer måste varje beslut om övervakning vara klart målinriktat, grundat på sannolika misstankar och dessförinnan underställas domstolskontroll.
Många experter uttrycker tvivel om att dessa ”svarta lådor” skulle få någon praktisk nytta och tjäna sitt syfte.

Antalet potentiella terrorister i Frankrike är ganska litet; man lär ha 11 700 personer registrerade som har någon koppling till konflikten i Syrien och av dessa anses omkring 2 000 ingå i en ”kärna” av jihadister. Att då söka täcka en mångmiljonskara av nätanvändare kommer säkert att ge en stor mängd falska signaler. Internetföretagen var också bland de mest kraftfulla kritikerna av dessa regler och några har hotat att flytta sin verksamhet till utlandet. Lagen skall också tillåta myndigheterna att använda så kallad IMSI-Catcher, en metod som gör det möjligt att identifiera och lokalisera användare av mobiltelefoner och surfplattor.

Den lag som nu antagits grundas på tämligen vaga begrepp som ”landets grundläggande utrikespolitiska intressen” eller ”Frankrikes centrala ekonomiska, industriella och vetenskapliga intressen”. Detta skapar en tvetydighet som säkerhetstjänsterna kan utnyttja efter behag.

Samtidigt har Frankrike anslutit sig till principer fastställda av Europadomstolen. De innebär bland annat att lagen som sådan måste ge ett tillräckligt skydd mot godtycke och vara utformad med stor precision. Speciellt när det är fråga om ett tvångsmedel är det av stor vikt att lagen är tillräckligt klart formulerad.

Hur står det till med kontrollen av detta system? En särskild kommission finns för kontroll av underrättelseverksamhet. Den består av sex domare från Frankrikes högsta juridiska instanser (Conseil d´Etat och Cour de Cassation) samt tre medlemmar var från parlamentets två kammare, nationalförsamlingen och senaten samt teknisk expertis. Denna skall rådfrågas men i särskilt brådskande fall kan säkerhetstjänsten med premiärministerns godkännande ta beslut utan att ha vänt sig till denna instans. Att premiärministern får denna befogenhet anses av kritikerna ytterligare bryta mot grundläggande principer om maktfördelning mellan den judiciella och den exekutiva makten.

Civil Rights Defenders och andra organisationer känner oro över denna lag som antagits i extraordinär brådska i spåren av terroristattackerna. I Frankrike har domarnas fackliga organisation, de viktigaste sammanslutningarna för skydd av mänskliga rättigheter och institutioner som verkar för frihet och säkerhet på Internet varit kritiska. Farhågorna är att denna lagstiftning kan användas för en övervakning och repression som inte blott har terrorism som måltavla. Det kan gälla folkrörelser med sociala, ekologiska, anti-nukleära och även politiska program. Sådana farhågor har naturligtvis sin grundval i en historia som visar hur lätt dylika regler kan missbrukas för politiska eller sociala syften.

Till denna lagstiftning har nu lagts parlamentets beslut om förlängning i tre månader av det undantagstillstånd som utropades omedelbart efter attentaten den 13 november. Beslutet röstades igenom med 551 röster mot 6. Frankrike har även meddelat Europarådet att man inom ramen för undantagstillståndet tvingas vidta åtgärder som kräver undantag från vissa rättigheter garanterade i Europakonventionen.

I Frankrike har sålunda nu införts en ordning där man under lång tid saknar viktiga skydd för medborgerliga rättigheter. Denna ordning godkänns av 91 procent av befolkningen enligt opinionsundersökningar. Polisen kan på denna grundval vidta husundersökningar dag och natt. Man kan föranstalta om husarrest för varje person ”när allvarliga skäl föreligger om misstanke att vederbörande utgör ett hot mot säkerhet och allmän ordning”.

Tolv dagar efter beslutet hade 1 836 husundersökningar genomförts. Redan kommer rapporter om kränkande och våldsamma husundersökningar hos miljöaktivister och anarkistiska grupper, vilket lett inrikesministern att gå ut med instruktion till sina polismyndigheter med påminnelse om att sådana får genomföras endast ”i rimliga proportioner och när misstanke finns om att brott begåtts eller planeras”.

Cirka 300 husarrester har beslutats varav ett tjugotal gäller miljöaktivister inför det stora miljömötet (COP21) som just öppnats. De som utsätts för detta skall infinna sig hos den lokala polisen upp till fyra gånger per dag vilket lär omöjliggöra all yrkesverksamhet.

Lagen ger också möjlighet att förbjuda varje möte som ”kan provocera eller vidmakthålla brott mot allmän ordning”. Delvis som följd härav (men kanske främst till följd av farhågor för nya terroristhandlingar) har den marsch som skulle organiseras i samband med klimatmötet i Paris inställts.

Franska jurister som uttalat sig menar att dessa åtgärder måste föregås av domstolsprövning innan de verkställs så att inte denna prövning kommer först efteråt. Domstolarna ställs annars klart åt sidan. Civil Rights Defenders instämmer i denna uppfattning. Domstolsprövning är en nödvändig garant för rättssamhället.

Förvisso måste varje stat och dess regering skydda sina medborgare och Frankrike är särskilt utsatt för hot – i Europa är det från detta land som det största antalet jihadist-kämpar kommer. Men det är viktigt att landet inte grips av panik och agerar brådstörtat och känslomässigt. Man får dock hoppas att det politiskt livaktiga och kritiska franska samhället ser till att den exekutiva makten inte förleds till en alltför ensidig säkerhetsinriktad politik.

Benedicte Berner

Benedicte Berner är ordförande Civil Rights Defenders styrelse och undervisar vid l’Institut d’ Etudes Politiques i Paris.

Kategorier: Nyheter och Debatt.
Taggar: Benedicte Berner.
Regions: Sverige.