Radiointervju: Ett år efter avslöjandet av Skånepolisens romregister

SR_hemsida

I och med att det var ett år sedan Skånepolisens romregister avslöjades – intervjuades Civil Rights Defenders människorättsjurist Johanna Westeson av SR.

Den 23 september var det precis ett år sedan Skånepolisens romregister avslöjades. I höst kommer Civil rights Defenders att stämma staten i svensk domstol, för kränkningar på etnisk grund. Hör vår människorättsjurist Johanna Westesson i en intervju i SR om fallet och organisationens besvikelse över att staten inte gjort mer i frågan.

Hör radiointervju med Johanna Wetesson här.

Du kan också läsa en intervjun med Johanna Westeson, publicerad på sr.se den 23 september kl 16:39.
Reporter Peter Lindberg och
 Anders Ljungberg

Under hösten kommer människorättsorganisationen Civil Rights Defenders att stämma staten i svensk domstol, för kränkningar på etnisk grund.

– Vi menar att de personer som finns med i registret inte har fått upprättelse. Den rättsliga process som har följt efter att registret uppdagades är helt otillräcklig, eftersom själva diskrimineringen, den etniska dimensionen av registret och den etniska diskrimineringen, aldrig behandlats, aldrig tagits upp, säger Johanna Westeson människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Det för exakt ett år sedan som Dagens Nyheter avslöjade Skånepolisens så kallade romregister, där omkring 4.700 personer registrerats. De allra flesta var romer och över tusen av dem var barn.

Förra hösten kom myndigheten Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden SIN fram till att registret var olagligt, att det stred mot polisdatalagen, bland annat för att syftet med registret var oprecist. SIN ansåg däremot inte att registret upprättats på etnisk grund. Och när Justitiekanslern i våras beslutade om att alla i registret har rätt till 5.000 kronor, handlade det om brott mot polisdatalagen, inte om etnisk diskriminering.

Otillräckligt, tycker Johanna Westeson.

– Efter det rättsliga efterspel som varit, med både SIN och Justitiekanslern, så kände både vi och givetvis de här personerna som det gäller en väldigt stor besvikelse över att svenska staten inte har gjort mer, att man inte har tagit det här på tillräckligt stort allvar. Det är jätteviktigt att den uppenbara kränkningen av deras mänskliga rättigheter prövas i domstol. Och det finns väldigt tydliga standards från Europadomstolen i Strasbourg till exempel om att man inte får ägna sig åt etnisk registrering på det här sättet, säger hon.

Civil Rights Defenders kommer att driva ett antal fall i tingsrätten, som pilotfall, eftersom det inte går att driva kollektiva processer i domstol, säger Johanna Westeson. Och målet är att ge de registrerade upprättelse.

– Vi hoppas givetvis att svensk domstol ska komma fram till att det här är en registrering på etniska grunder, en etnisk diskriminering som är förbjuen både enligt svensk lag och internationella människorättsnormer. Sedan kommer vi att kräva skadestånd givetvis, och ett mycket högre belopp än de 5.000 kronor som man kan få enligt JK:s beslut. Men det är inte summan som är det viktiga här, det är inte det som är poängen. Poängen är att få ett erkännande av att den här formen av registrering inte är tillåten, säger Johanna Westeson är människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Kategorier: Nyheter och Pressklipp.
Regions: Sverige.