Rätten att slippa hat måste tas på allvar

Läs Civil Rights Defenders artikel om nazistdemonstrationen i Stockholm som publicerades i Svenska Dagbladet den 30 augusti.

DEBATT. Det vilar idag ett tungt ansvar på polisen att bevaka demonstranternas agerande och ingripa mot förbjudna rasistiska uttryck. Om vi ska fortsätta att låta rasistiska organisationer verka mitt ibland oss måste det finnas ett reellt skydd mot rasistiska uttryck.

När Svenskarnas parti demonstrerar i Stockholm idag är det ett tydligt exempel på att rasistiska aktiviteter i vårt samhälle ökar. I kölvattnet av det ligger antalet anmälningar om hatbrott på en fortsatt hög nivå i Sverige och hatbrott riktade mot judar och romer ökar. Något som också oroar är att endast 6 procent av fallen leder till åtal.

Den högerextrema organisation som oftast kan kopplas till hatbrott är just Svenskarnas parti. Partiets nazistiska och anti-demokratiska retorik är tydlig och upprördheten är stor över att de sprider sitt budskap på våra gator och torg. Ett budskap som ofta gränsar till hets mot folkgrupp. Samtidigt visar statistik från Brottsförebyggande rådet att hatbrott med koppling till högerextrema organisationer klaras upp i ännu lägre grad än andra hatbrott.

Svenskarnas partis ståndpunkt är att hets mot folkgrupp inte borde vara brottsligt eftersom detta brott, enligt organisationen, begränsar yttrandefriheten. Men hets mot folkgrupp är ett mycket allvarligt brott. Det är ett rent hatbrott som strider mot principen om alla människors lika värde. Där går gränsen för den svenska yttrandefriheten, som annars av tradition åtnjuter ett starkt skydd i Sverige.

Mot bakgrund av yttrandefrihetens starka ställning har Sverige till skillnad från många andra länder valt att inte förbjuda rasistiska organisationer som Svenskarnas parti. Sverige försvarar sin hållning med att vi har en lagstiftning som förbjuder och effektivt förhindrar rasistiska uttryck som hitlerhälsningar, hakkors, och annan offentligt uttryckt missaktning mot vissa grupper.

I praktiken fungerar det inte så. Regeringen tog år 2008 bort formuleringen i direktivet till rikspolisstyrelsen att hatbrott ska vara en särskilt prioriterad fråga. Hatbrottslagstiftningen är svårtillämpad och resurser och expertis saknas inom stora delar av polis, åklagarväsen och domstolsväsen för en effektiv tillämpning av lagstiftningen. Och statistiken talar sitt tydliga språk: En bråkdel av de anmälningar som kommer in leder till fällande dom.

FN:s rasdiskrimineringskommitté riktade förra året svidande kritik mot Sveriges handfallenhet inför att bekämpa hatbrott i praktiken. FN uttrycker också allvarlig oro för utvecklingen i Sverige och att retorik som kränker och hotar etniska minoriteter i samhället ökar i medier, på internet och bland politiker. Långtgående krav på åtgärder ställs på regeringen för att säkerställa att de som gör sig skyldiga till hets mot folkgrupp och andra hatbrott straffas.

Polismyndigheten har valt att ge Svenskarnas parti tillstånd att demonstrera idag, lördag. Partiet har blivit skickligt på att hålla sig inom lagens råmärken och den rasism som uttrycks vid dess möten är numera inte lika lätt att klassa som hets mot folkgrupp enligt rådande praxis – även om budskapet är detsamma som tidigare och hatet mot invandrare uppenbart.

Det vilar ett tungt ansvar på polisen att bevaka demonstranternas agerande och ingripa mot förbjudna rasistiska uttryck. Samtidigt måste åklagare och domstolsväsende följa utvecklingen och försäkra sig om att brottet hets mot folkgrupp tolkas i ljuset av de hatiska uttryck och symboler som rasistiska grupper använder sig av i dag.

Nästa år kommer polismyndigheten att genomgå en omfattande omorganisation. De 21 regionala polismyndigheter vi har i dag kommer att slås samman till en myndighet. I dag finns goda exempel på polisens arbete mot hatbrott på ett fåtal ställen i landet, men någon central organisering av det arbetet finns inte och i vissa delar av landet saknas expertis och resurser helt. Hur kommer rikspolisstyrelsen att säkra att kampen mot hatbrott ges en prioriterad plats i den nya organisationen – och att den expertis som finns tas till vara och återskapas över hela landet?

Idag är det inte bara yttrandefriheten som ska värnas utan även rätten att inte utsättas för hat. Om vi ska fortsätta att låta rasistiska organisationer verka mitt ibland oss måste det finnas ett reellt skydd mot rasistiska uttryck. Det är dags för regering och rättsvårdande myndigheter att ta FN:s kritik på allvar. Den nya polismyndigheten måste sätta in resurser och expertis för att effektivt kunna beivra hatbrott över hela landet. Kampen mot hatbrott måste åter högt upp på den politiska dagordningen. Det är en fråga om demokrati. Och mänskliga rättigheter.

ROBERT HÅRDH

chef Civil Rights Defenders

JOHN STAUFFER

chefsjurist Civil Rights Defenders

Kategorier: Nyheter och Debatt.
Taggar: Hatbrott, Hets mot folkgrupp, John Stauffer, Robert Hårdh, Svenska Dagbladet, Svenskarnas Parti, och yttrandefrihet.
Regions: Sverige.