Vårt arbete för samers rättigheter

Civil Rights Defenders är en oberoende expertorganisation som försvarar människors medborgerliga och politiska rättigheter och stärker utsatta människorättsförsvarare. I Sverige arbetar vi för att komma till rätta med kränkningar av mänskliga rättigheter inom en rad samhällsområden. Vårt mål är att den svenska staten ska leva upp till sina människorättsåtaganden, att individer ska garanteras sina grundläggande rättigheter och att samers rättigheter som urfolk stärks. För oss som organisation är det centralt att arbeta nära och tillsammans med de grupper i samhället som drabbas av människorättskränkningar.

Den svenska statens agerande i frågor som rör samer, bland annat användningen av naturresurser i Sápmi, är ett område med allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Vi har sedan flera år haft dialog med och samarbetat med samiska organisationer och representanter för att identifiera problem och se hur de kan angripas. Bland annat har vi gemensamt rapporterat om människorättskränkningarna till FN och försökt påverka staten att ta sitt människorättsansvar. Samarbetet med samer har också tydliggjort att vi som en människorättsorganisation, med våra perspektiv, våra erfarenheter av arbete med människorättskränkningar och den expertis vi har, kan bidra till och komplettera det viktiga arbete som samiska organisationer själva driver.

För att kunna engagera oss ordentligt och långsiktigt i frågor som rör samers rättigheter har vi under en längre tid försökt säkra ekonomiska resurser för ett sådant arbete. Med stöd av Postkodlotteriet, där vi är förmånstagare, kan Civil Rights Defenders nu avsätta personresurser och medel för ett arbete som syftar till att långsiktigt stärka samers egenmakt och inflytande. De som kommer att ansvara för arbetet hos Civil Rights Defenders har mångårig och bred kompetens i mänskliga rättighetsfrågor, omfattande även urfolksrätt och samers situation. Centralt i detta arbete är att det utvecklas och genomförs tillsammans med samer. Arbetet sker till del i samarbete med Naturskyddsföreningen som med sin expertis i miljöfrågor bidrar med kunskap om nyttjande av och skydd för ekosystemen. Hänsyn till naturen kan förenas med, och stärka, ett genomdrivande av urfolksrättigheter i Sápmi.

En mer detaljerad beskrivning av arbetet finns att hitta längre ner i artikeln eller genom att ladda ner Vårt arbete för samers rättigheter.

samisk flagga

Bakgrund och analys

Kolonisering av norra Sverige och exploateringen av naturresurser har genom historien skett utan hänsyn till samiska intressen. Exploateringen av naturresurser i norr, där människorättskränkningar och miljöförstörelse gått hand i hand, har sedan lång tid haft avgörande inverkan på samers liv. När gruvnäringen, med såväl nationella som internationella exploatörer, satsar stort på att öppna nya gruvor, är mönstret tydligt – samiska intressen och miljöintressen får stå tillbaka.

Samer har utsatts för rasistiskt motiverade handlingar, även från myndigheters sida. Det offentliga Sveriges oförmåga att tydligt ta avstånd från historiska orättvisor har bidragit till att en nedlåtande syn på samer har levt vidare och antagit nya former, vilket präglat många beslut rörande samers rättigheter. Än idag är etnisk diskriminering och rasism i lokalsamhället ett reellt problem för många samer.

Sverige har sedan länge kritiserats av FN för sitt bristande engagemang för samers rättigheter. Trots en hundraårig samisk kamp behandlas samers rättigheter fortfarande i många avgörande aspekter som ett särintresse av svenska makthavare, näringslivsföreträdare och av allmänheten. Politiken som förts kring samers rättigheter står i stark kontrast till Sveriges höga profil internationellt i fråga om mänskliga rättigheter och till Sveriges internationella åtaganden.

Samer har på egen bekostnad fått strida juridiskt för sin rätt att nyttja land i Sápmi. Svenska staten har bestritt samers rättigheter, senast i rättsprocessen mot Girjas sameby. Staten har vidare undandragit sig anslutningen till ILO:s konvention nr 169 om urfolksrättigheter och har även nonchalerat respekten för och gynnandet av urfolks traditionella livsstilar i enlighet med FN-konventionen om biologisk mångfald från 1993, vilken Sverige ratificerade i omedelbar anslutning till att konventionen antogs. Trots regeringens ambition att positionera sig som en global fanbärare för mänskliga rättigheter och FN:s hållbarhetsmål inom Agenda 2030, råder idag momentum i fråga om samers rättigheter och en hållbar användning av naturresurser inom Sápmi.

Gruv- och skogsnäringen är två exempel på verksamheter som ofta kommer i konflikt med samers rättigheter. Näringarna innebär mycket omfattande ingrepp i naturen och har ofta stor negativ påverkan på naturvärden och därmed på samers levnadsvillkor. Hänsyn till natur och miljö går hand i hand med respekt för urfolksrättigheter i Sápmi. Kopplingen mellan samers rättigheter och miljöaspekter blir exceptionellt tydlig när det gäller dessa båda näringar. Skogsbruket har omvandlat landskapet kraftigt och utarmar än idag biologisk mångfald samtidigt som det ofta försvårar renbete. Gruvor medför ofta mycket stora dagbrott, som i sin tur kraftigt påverkar mark och vatten och producerar enorma mängder farligt avfall och därmed begränsar eller omöjliggör samers liv och verksamheter.

Det är dock viktigt att påpeka att även andra nyttjandeformer kan inskränka samers möjligheter att bedriva sina traditionella näringar. Till detta kommer effekter av globala miljöförändringar som också fått långsiktig påverkan i samers närmiljö. Bland annat skapar temperaturförändringar isbildning, som omöjliggör renars tillgång till vinterbete. Under senare år har man till och från fått övergå till utfodring av renar och tillgången till de befintliga landområdena har blivit än viktigare för renägare.

Det är också viktigt att poängtera att det inte endast är för den samiska renskötseln som användningen av mark och vatten har betydelse. Samtliga traditionella samiska näringsformer är beroende av intakta ekosystemtjänster. Inskränkningar i samers tillgång till naturområdena genom konkurrerande näringar eller fritidsnyttjande får direkt påverkan på samers traditionella livsstilar och näringar, något som Sverige genom ratificeringen av ovan nämnda FN:s konvention om biologisk mångfald förbundit sig att respektera.

Genom nationell och internationell påverkan vill vi i detta arbete bidra till att förändra perspektivet i svensk politik och praktik så att samiska intressen ska ses som urfolksrättigheter i samklang med naturvårdsintressen, inte särrättigheter i strid med näringsintressen. Arbetet är tydligt lösningsorienterat och helt avgörande för att resultat ska nås är att arbeta nära tillsammans med berörda samer i såväl planering som genomförande. Det finns därför mycket goda skäl att tidigt i varje enskild fas av arbetet få stånd till en effektiv samverkan med samer. Ambitionen med arbetet är att identifiera områden som är särskilt viktiga för utökat samiskt inflytande och att hitta nya vägar för sådant tidigt inflytande, i linje med principen om “Free, Prior and Informed Consent”.

Mot bakgrund av den rasism och etnisk diskriminering som samer utsatts för historiskt och som fortsätter att påverka samers liv även i dag, är det vidare väsentligt att säkerställa att dagens beslut och lagstiftning gällande samer inte innehåller inslag som står i strid med människorättsnormer. Civil Rights Defenders kan med sin juridiska expertis och erfarenhet biträda samer i rättsprocesser i syfte att synliggöra möjlig diskriminering och därigenom skapa förutsättningar för förändring även i detta hänseende. Arbetet ska bidra till att ändra riktningen på politiken och säkerställa att samers rättigheter i Sverige respekteras och att en korrekt prövning enligt miljöbalken sker i verksamheters påverkan på mark och vatten.

Arbetet syftar till att ytterligare stärka samers egenmakt och deras möjligheter att påverka sin framtid och miljö utan inslag av etnisk diskriminering. Det uppnås genom att säkerställa att Sverige fullt ut respekterar, skyddar och uppfyller samers rättigheter som urfolk och att exploateringen av naturresurser i Sápmi uteslutande sker med hänsyn till dessa och inom ramen för vad som är förenligt med naturvårdsintressen. Målet är en hållbar utveckling för människa och miljö i Sápmi och att samers möjlighet att bedriva sina traditionella näringar, även i framtiden, säkerställs.

Arbetets genomförande

Grundläggande för arbetet är att det utvecklas och förankras brett. Helt avgörande är ett tätt och kontinuerligt samarbete mellan de olika aktörerna. Hit hör Sametinget, det samiska civilsamhället, inklusive bland andra Svenska Samernas Riksförbund, Same Ätnam, Landsförbundet Svenska Samer, Samerådet, Saminuorra och samiska forskare, Civil Rights Defenders och Naturskyddsföreningen. Det handlar också om ett konkret samarbete på den lokala nivån, med en eller flera samebyar och andra samer i lokalsamhället. Vi ämnar skapa en helt ny plattform för påverkan och reell politisk förändring och kan självklart inte sjösättas och drivas utan aktiv medverkan av samer själva.

Inom ramen för arbetet finns därför en samisk expertgrupp som är central för arbetets närmare utformning och som deltar aktivt i såväl planering som genomförande av aktiviteter. Arbetet ska präglas av samers unika kunskaper, erfarenheter och perspektiv. Naturskyddsföreningens lokala och regionala kretsar får en viktig roll i flera av arbetets aktiviteter. Genom att våra respektive organisationer och det starka samiska civilsamhället arbetar tillsammans skapas en bred satsning för samers rättmätiga krav på ökat inflytande i beslut och processer som påverkar deras livsvillkor.

Detta innebär att frågorna angrips utifrån alla tillgängliga juridiska verktyg, såsom lagstiftningspropåer, enskilda rättsprocesser och påverkan för utökade förutsättningar för det samiska civilsamhället att utnyttja effektiva rättsmedel. De markanvändningskonflikter som ofta uppstår vid nya exploateringsprojekt kommer att vara i fokus vad gäller arbetets naturvårds- och miljöaspekter.

Genom detta arbete och övrig opinionsbildning och politisk påverkan tillsammans med samiska företrädare kommer vi att arbeta för att uppnå förändring. Parallellt arbetar vi genom våra etablerade europeiska och globala nätverk och institutioner med aktiviteter som ger uppmärksamhet i Sverige via internationell påverkan. Genom internationellt arbete skapar vi ett tryck utifrån för politiska och juridiska förändringar i Sverige.


För mer information om vårt arbete för samers rättigheter, vänligen kontakta Katri Linna, människorättsjurist på Civil Rights Defenders.

Kategorier: Nyheter.
Taggar: Naturskyddsföreningen, samer, Samers rättigheter, Sápmi, och urfolksrättigheter.
Regions: Sverige.