Vi stämmer svenska staten för Skånepolisens register över romer

Den 5 mars 2015 stämmer Civil Rights Defenders den svenska staten för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Vi representerar åtta vuxna och tre barn av de cirka 4700 individer som fanns i Skånepolisens register över romer. För oss är det uppenbart att de registrerats just för att de är romer, men det är inte därför som registret tidigare har förklarats olagligt.

För att fastslå att det faktiskt handlar om etnisk registrering stämmer vi staten. Vi menar också att de 5000 kronor som hittills utgjort ersättning för de drabbade individerna är långt ifrån tillräckligt. Staten ska inte komma undan med grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de drabbade måste få upprättelse.

Vi driver att kränkningen och den etniska diskrimineringen ska erkännas och att de drabbade ska få ett skadestånd som står i proportion till vad de utsatts för.


Bakgrund

För snart ett och ett halvt år sedan avslöjade Dagens Nyheter att polisen i Skåne hade ett register över romer. Det innehöll totalt 4700 individer, där de allra flesta var romer eller personer med koppling till romer. 1000 var barn och 200 avlidna. Många bodde i andra delar av landet än Skåne.

I november 2013 konstaterade Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden (SIN) att polismyndighetens behandling av personuppgifter i registret var olaglig på många sätt. Exempelvis pekade de på att dess ändamål var för oprecist, att för många personer hade tillgång till det och att sambandet med den angivna misstänkta brottsligheten var otillräcklig. Det SIN dock inte gjorde var att fastslå att personerna hade registrerats av skånepolisen enbart för att de hade romskt ursprung. SIN menade att anledningen till att personer fanns med i registret var släkt, om än i många fall avlägset, till personer kopplade till brottslig verksamhet. Slutsatsen blev därför att det inte enbart rörde sig om ett etniskt register.

Baserat på bedömningen som SIN gjorde fattade sedan Justitiekanslern ett beslut om att alla personer vars personuppgifter fanns i registret hade blivit utsatta för en kränkning av sin personliga integritet, vilket gav dem rätt till ett skadestånd på 5000 kronor var. Rätten till skadestånd gällde alla i registret oavsett kriminell koppling. Detta innebär att:

  • Ingen av de instanser som hittills uttalat sig om hur registret överensstämmer med gällande lag, har prövat om det handlar om etnisk diskriminering eller inte.
  • Den kompensation som de drabbade fått är inte baserad på att de har blivit registrerade hos polisen för att de är romer.

De personer som har sökt svar på varför de fanns med i registret har inte fått någon förklaring.

Civil Rights Defenders menar att skånepolisens register innebär en etnisk diskriminering av romer. Därför stämmer vi staten.

Vårt fall
Vi vill få den etniska aspekten av registret prövad mot bakgrund av Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna. Ingen av de 11 individer som vi representerar har någon koppling till brottslig verksamhet. Tre är barn. Samtliga bor i Stockholm. Vi menar att de hamnat i skånepolisens register enbart för att de är romer.

Vi yrkar på skadestånd på grund av etnisk diskriminering och argumenterar vidare att ersättningen de drabbade individerna har fått är för låg.

Stämningsansökningarna bygger på tre alternativa grunder för skadestånd som vi kommer att argumentera utifrån i följande ordning:

1. Polisdatalagen (PDL)/Personuppgiftslagen (PUL)
Enligt 2 kap. 10 § PDL får uppgifter om en person inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung. Enligt 2 kap. 2 § PDL är skadeståndsbestämmelsen i 48 § PUL tillämplig på behandling av personuppgifter enligt PDL. PDL måste tolkas mot bakgrund av Europakonventionens förbud mot etnisk diskriminering.

2. Regeringsformen (RF)
Enligt 2 kap 6 § regeringsformen är var och en skyddad mot intrång i den personliga integriteten i form av övervakning eller kartläggning av hans eller hennes personliga förhållanden. Enligt 1 kap 9 § RF ska alla myndigheter beakta allas likhet inför lagen. Om domstolen menar att skadestånd inte kan utgå enligt PDL finns grund för skadeståndsskyldighet direkt i grundlagen.

3. Europakonventionen (EKMR)
Artikel 8 (rätt till respekt för privatliv) i kombination med artikel 14 (rätt till icke-diskriminering).
Om vi inte vinner framgång i svensk domstol är vi inställda på att ta fallen vidare till Strasbourg för att få dem prövade av Europadomstolen. Det gör att det kan ta allt mellan ett och tio år innan frågan är slutgiltigt avgjord.

Här hittar du vår ansökan om stämning
Här hittar du pressbilder från stämningen den 5/3
Läs också: Frågor och svar om stämningen


Läs mer:
Regeringens vitbok om övergrepp och kränkningar av romer under 1900-talet
Diskrimineringsombudsmannens rapport om romers rättigheter

Kategorier: Nyheter.
Regions: Sverige.