Frågor och svar: Stämningen av den svenska staten

Vem är det som stämmer staten?
Vi är juridiskt ombud för 11, av de 4700, personer som fanns med i skånepolisens register.

Vilka representerar ni?
11 individer, varav tre barn, som fanns med i skånepolisens register. Vi lämnar in 11 individuella stämningsansökningar men ber domstolen att slå ihop dem till ett enda fall eftersom omständigheterna i den 11 fallen är exakt desamma.

Hur lång tid kommer processen ta?
Den kan ta allt från ett till tio år, beroende på hur det går och om vi kommer att behöva överklaga eller inte. Vi hoppas att huvudförhandlingen i Stockholms Tingsrätt kommer att äga rum inom ett år.

Varför stämmer ni staten?
Därför att vi vill slå fast att de individer som fanns med i skånepolisens register gjorde det eftersom de var romer. Det är för oss ett solklart fall av etnisk diskriminering och en kränkning av mänskliga rättigheter.

Men registret har ju redan olagligförklarats. Vad gör ert fall annorlunda?
De instanser som olagligförklarat registret (SIN och JK) har gjort det på andra grunder – de har inte slagit fast att det rör sig om ett etniskt register, utan menar att problemen med registret handlar om att hanteringen av personuppgifter brustit på flera andra plan. De personer vi representerar känner inte därför att de fått upprättelse för den största kränkningen, som är den etniska diskrimineringen.

Finns ingen koppling till brottslig verksamhet hos personer i registret?
Det är sannolikt så att det finns personer i registren som har koppling till brottslig verksamhet. De personer vi representerar har dock ingen sådan koppling, och har inte heller något nära släktskap med personer med ett brottsligt förflutet. Det finns ingen annan anledning till att de har blivit registrerade än att de är romer.

Registren har ju inte fått någon rättsverkan på personerna som finns med. De kände inte ens till dess existens innan det kom ut i media. Varför är det så allvarligt?
Romer har diskriminerats av statliga myndigheter i Sverige under århundraden. De har varit särskilt utsatta i kontakter med polisen där det länge funnits starka fördomar mot den romska gruppen. När registren avslöjades blev det för romer ett bevis på att de fortfarande misstänkliggöras enbart på grund av sin etnicitet. Många vittnar om att de redan hade mycket svagt förtroende för polisen och andra myndigheter och att förtroendeklyftan nu ökat än mer.

Varför lämnar ni in stämningsansökningarna till Stockholms tingsrätt och inte till Europadomstolen i Strasbourg?
Om vi hade tagit fallet direkt till Europadomstolen fanns en överhängande risk att domstolen skulle finna att alla nationella rättsmedel inte uttömts. Dessutom är processerna där väldigt långa – de kan ta upp till sju år. Vi vill agera i det land där registren fanns och också pröva i vilken mån en nationell domstol klarar av att hantera frågan om diskriminering.

Varför företräder ni bara elva av alla de tusen som drabbats?
Vi har valt att företräda en liten grupp människor som drabbats eftersom målet skulle bli tungrott och svårhanterligt om vi tog oss an fler fall. Av juridiska skäl har vi bedömt att grupptalan inte är lämplig.

Hur har ni gjort urvalet?
Våra klienter är kvinnor, män och barn utan kriminell koppling. De är personer som Civil Rights Defenders samarbetat med länge och där det finns ett stort ömsesidigt förtroende.

Vad händer med övriga om ni vinner?
Om vi vinner fallet står det andra i registret fritt att gå till domstol och begära upprättelse på samma grunder. Det kommer i så fall att finnas ett prejudicerande fall vilket betyder att individer vars omständigheter är desamma som för dem vi företräder sannolikt skulle bedömas av domstolen på samma sätt.

För fler frågor om stämningen, vänligen kontakta:

Gabrielle Gunneberg, presskontakt
gabrielle.gunneberg@civilrightsdefenders.org
+46 70 989 60 12

Kategorier: Uncategorized.
Regions: Sverige.